VI LEVER I EN EKONOMI SOM INTE RESPEKTERAR DEMOKRATI OCH HINDRAR HÅLLBARHET - VILL VI HA DET SÅ?

Fiskbestånden i haven är utplånade i många delar av världen, ytvatten och grundvatten är förorenade och utsläpp i form av koldioxid, partiklar och andra ohälsosamma substanser från jordbruk, industri och transporter fortsätter att öka.

Författare
Nina Petersson
Publicerat
March 1, 2018

Fiskbestånden i haven är utplånade i många delar av världen, ytvatten och grundvatten är förorenade och utsläpp i form av koldioxid, partiklar och andra ohälsosamma substanser från jordbruk, industri och transporter fortsätter att öka. Landområden som tas i anspråk för stadsutveckling ökar runt om i världen medan ytor för skog, jordbruk och övrigt djur- och växtliv minskar. Flera ekosystem blir alltmer utarmade. Andra aspekter för hållbar utveckling som hälsa, minskad fattigdom, jämlikhet, mänskliga rättigheter och skydd av kulturarv visar också på stora problem.

I utvecklingens namn med hjälp av globalisering och marknadsexpansion fortsätter utarmningen av människor, ekosystem och naturresurser. En stor del av världens befolkning lider samtidigt som en mindre företagselit känner sig nöjda med utvecklingen.

Många aktörer med stor inflytande inser att vårt samhälle står inför komplexa problem, men samma aktörer har svårt att ändra sitt tankesätt och beteende. Många av dagens politiker och företagsledare bekänner sig till nyliberalismen och den underliggande neoklassiska ekonomiska teorin. Men den är inte förenlig med demokrati och hållbarhet. Det blir uppenbart när man listar kännetecknen:

  • Tillväxt främjas och obegränsad exploatering av naturresurser tillåts för att gynna tillväxt
  • Privatisering och produktifiering av offentlig service och av globala och regionala gemensamheter
  • Konsumtion främjas och global ekonomi och kultur homogeniseras
  • En miljömässigt- och socialt skadlig exportorienterad produktion främjas framför en nationellt självförsörjande ekonomi
  • Avreglering för företag och fri rörelse för kapital över nationsgränser främjas
  • Dramatisk koncentration av företag, monopol och rikedom
  • Redan införda offentliga hälso-, miljö- och sociala reformer nedmonteras
  • Globala företagsbyråkratier som WTO (World Trade Organization), Världsbanken och IMF (Internationella Valutafonden) ersätter demokratiska nationalstater och lokala samhällen

Nyliberalismen är också kopplad till något som kallas Washington Consensus, en särskild ideologisk och politisk överenskommelse mellan internationella institutioner i Washington DC, speciellt Världsbanken och Internationella Valutafonden. Denna överenskommelse omfattar; liberalisering av handel, liberalisering av utländska direkta investeringar, privatisering, avreglering (för att utplåna handelsbarriärer) och säkra äganderätten.

Det som avgör institutionella förändringsprocesser och formar samhällen är kombinationen av dominerande vetenskaplig teori, dominerande paradigm och dominerande ideologi.

Tusen och åter tusentals studenter runt om i världen drillas varje år i neoklassisk ekonomisk teori vid universiteten. Tillsammans med stora transnationella företags agerande, media och nyliberala tankesmedjor är det inte förvånande med det monopol som marknadsfundamentalismen har i vårt samhälle idag i Sverige och globalt. Många professionella aktörer och politiker känner inte till någon annan sorts ekonomi.

När vi ser att makt- och kapital är alltmer koncentrerade till en minoritet individer och företag, att ekonomiska klyftor ökar, att arbetstillfällen minskar och löner minskar i takt med att produktionen ökar, att miljöutsläpp ökar, att tillgången på naturresurser minskar och att klimat- och miljökatastrofer ökar, är det minst sagt dags att tänka om och göra om.

Vi bör ställa oss frågan om det finns en motsättning mellan globalisering av marknaden och demokrati och hållbarhet?

Går det att uppnå en hållbar demokrati när transnationella företag har en fundamental marknadsrätt att penetrera varje hörn av samhället och världen med ett enda syfte – att generera monetär vinst till sina ägare?

Samhället har förändrats och förändras genom gigantiska företags policies, verksamhet, lobbying aktiviteter inom EU, globalt och inför nationella politiska beslut och agerande för exempelvis handelsavtal som TTIP och CETA med stämnings-klausuler som kringgår och inte respekterar nationell demokratisk (folk) rätt.

Marknadsfundamentalismen är i det hänseendet en form av diktatur som begränsar människors, samhällens och nationers demokratiska rätt och hindrar hållbar utveckling. Genom reklam och neoklassisk och nyliberal propaganda har vi alla blivit goda konsumenter som aktivt bidrar till företagens monetära vinster, till ekonomins tillväxt i monetära termer och till förstörelse i reala termer för människan och Jorden
- vårt hem. Ett stort antal institutioner har skapats och anpassats för att stödja ekonomisk tillväxt, ökande inkomster och ackumulering av rikedom – rikedom som dock inte fördelas rättvist och med den stora majoriteten.

Thailands ekonomi var under en period en s k tigerekonomi med exceptionellt hög tillväxt räknat i BNP. Samtidigt som tillväxten var hög accentuerades klyftorna inom landet och den exportorienterade ekonomin var sårbar för externa chocker. När krisen kom 1997 till den här delen av världen började man ifrågasätta sitt fokus på ekonomisk tillväxt och export. Svaret blev en mer robust ekonomi byggd på gemenskap och lokalt självförsörjande. Naturresurser är fundamentalt för självförsörjning och ska därför skyddas och användas med måtta och utifrån gemensamhetens bästa. Thailand ändrade inriktning och fokuserade på människors utbildning, hälsa och filosofiska och andliga utveckling – en transformering av människors värderingar.

Världsbanken, Internationella Valutafonden och Världhandelsorganisationen, WTO,
har haft en ledande roll för utvecklingen av de ohållbara samhällstrender vi nu kan se. Riksbankens Nobelpris i ekonomi är ytterligare en maktfaktor för det neoklassiska lägret genom att det symboliskt påvisar ” det rätta ekonomiska tänkandet”. Men det är endimensionellt, i en tid när vi behöver ett flerdimensionellt ekonomiskt paradigm för att klara demokrati och hållbarhet. Den neoklassiska analysen beräknar mestadels monetära värden, har en begränsad syn på människan som rationell och självisk och lämnar andra icke monetära värden därhän och undviker att resonera kring flerdimensionella och mångsidiga transaktioner, intressen och funktioner.


HUR SKA VI DÅ GÖRA?

För att främja demokrati och hållbarhet behöver vi se, respektera och anpassa oss till helheten på ett flerdimensionellt sätt; Först till Jorden - den levande världen – som får energi från solen och ger liv. Inom Jorden; den mänskliga civilisationen och inom den, ekonomisk aktivitet där hushåll, marknad, det gemensamma och staten alla är viktiga för att kunna tillgodose människors behov med hjälp av finansiella flöden.

Jorden ger liv – respektera, skydda och lev inom dess gränser

Samhället är fundamentet – uppmuntra samhörighet, gemenskap, nationell självförsörjning och föreningsliv

Ekonomin är flerfaldig – stöd alla dess system (hushållen, marknaden, det gemensamma, staten)

Hushållen är kärnan – värdesätt deras obetalda bidrag som upprätthåller den betalda ekonomin

Marknaden är kraftfull - baka in och reglera den på ett klokt sätt för den reala ekonomin

Det gemensamma är kreativt – släpp loss potentialen i samverkande nätverk

Staten är oumbärlig - gör den ansvarig som möjliggörare för civilisationens hållbara utveckling, utbildning och forskning för hållbarhet, en flerdimensionell ekonomi är avgörande

Finansväsendet är en tjänst – se till att det gör det lokala samhället en tjänst

Företag och affärsverksamheter är innovativa – ge dem ett meningsfullt syfte

Handel är tveeggat – gör den rättvis, mer regional och demokratisk för människor och Jorden

Makt genomsyrar allting – kontrollera missbruket för att förhindra koncentration av rikedom