Grön Omstarts Blogg

Grön Omstart kommer här att driva en blogg med aktuella gröna frågeställningar. Detta för att komplettera de diskussioner som finns i vår facebookgrupp. Här finns plats för de frågor som kräver mer utrymme. Ett perspektiv, en frågeställning, ett resonemang… Vi tar emot bidrag till bloggen, men ser gärna att texterna knyter an till att problematisera gröna utmaningar och utgår från en grön samhällsanalys. Texterna kan gärna skapa eftertanke, idéer eller debatt. Blogginläggen kommer att länkas in på Grön Omstarts forum för debatt. De kan även användas i marknadsföring för att sprida gröna tankar, främst då på Facebook och twitter.

Olof Enghag - Nya linjer för gröna landsbygder - blog post image

Olof Enghag - Nya linjer för gröna landsbygder

Grön Omstart - torsdag, februari 08, 2018
Posted ago
Olof Enghag / landsbygder / landsbygdspolitiken

 

Nya linjer för gröna landsbygder


Hur kan vi bryta den ohållbara trenden mot en avfolkning och nedsläckning av våra landsbygder? Vilka gröna lösningar finns för att landsbygderna istället ska leva och utvecklas?

Jag är övertygad om att vi som grön rörelse måste få med oss människorna i våra landsbygder. Om vi inte snart nog byter riktning i landsbygdspolitiken kommer missnöjet i landsbygderna att fortsätta. Det kan i sin tur bli en grogrund för populism och enkla svar på viktiga framtidsfrågor.

Därför vill jag här problematisera den hittills förda regional- och landsbygdspolitiken och ge några tankar mot nya linjer för gröna landsbygder. Jag gör det i tre texter. I varje text kommer först en liten problemanalys och sedan några förslag. Vardera av de tre texterna kontrasterar mot den hittills förda politiken med Socialdemokraternas folkhem, Centerpartiets exploateringsperspektiv, respektive miljöpartiets idé om konsumtionsdriven landsbygdsutveckling. Problemanalyserna bygger bland annat på Po Tidholms bok "Läget i landet" och hans tv-serie "Resten av Sverige".



Mångfald av bygder istället för folkhem

 
Under 1900-talet (ungefär från 1930-talet till 1990-talets början) drev Socialdemokraterna linjen om en likvärdig service för alla. Småorterna och förorterna fick sina centrumbildningar. Den glesare landsbygden ansågs egentligen inte vara någon värdig livsmiljö utan hade i princip endast ett värde som produktionsplats för jord- och skogsbruk, gruvdrift och elproduktion genom storskalig vattenkraft.

I samband med 1990-talskrisen i ekonomin, EU-inträdet och ett alltmer nyliberalt tankemönster verkar socialdemokraterna ha släppt rättvisetanken på en likvärdig service för alla. Kommunerna blev istället aktörer på en livsplatsmarknad och blev varandras konkurrenter i kampen om invånare och skattebetalare. Med en fortsatt stark urbaniseringsnorm så krymper de flesta landsbygdskommuner och flyttlassen går till de större städerna. Förtvivlat trummar landsbygdskommunerna ut budskapen om hur fantastiskt livet i den egna kommunen är för att behålla och locka till sig befolkning och skatteunderlag.

Idag verkar många glesbygdskommuner med krympande befolkning ha som strategi att centralisera den kommunala servicen till kommunens tätorter för att klara krympande skatteunderlag. Kanske är det arvet efter det socialdemokratiska folkhemmet som fortfarande sitter i, antingen som tankegods eller som redan gjorda kommunala investeringar i kommunens centrumbildningar?

Följden av detta blir iallafall att de glesare landsbygderna töms på offentlig service och som följdeffekt även kommersiell service på sikt. Invånarna i dessa landsbygder ser skolor, distriktssköterskemottagningar, tankmackar och lanthandlar stängas ned. Samtidigt möts de kanske av kommunens enträget positiva budskap om livssituationen i kommunen. I sämsta fall känner sig dessa människor uppgivna, trängda och provocerade. En grogrund till populism är då ett faktum.


FÖRSLAG


  • Bya-potter
För att vända trenden mot avfolkning och nedsläckning av offentlig service i glesare landsbygder är bya-potter ett förslag där landsbygdskommuner borde kunna få en statlig medfinansiering om de väljer att fördela skatteunderlaget ut till den glesare landsbygden istället för att centralisera den till kommunens centrumbildningar. Detta bygger givetvis på att det finns förutsättningar för beslut och organisering av investeringar och verksamheter i byar i glesare kommundelar. Det leder vidare till nästa förslag.

  • Formalisera lokalt beslutsfattande
Det måste kunna finnas en medelväg mellan en nationell storskalig likvärdig service för alla överallt och en allmän nedsläckning av bygder. Detta måste bygga på att människor på landsbygden anförtros ett ökat självbestämmande. Kombinerat med förslaget om byapotter borde bya-föreningar och samfällighetsföreningar kunna driva och ta ansvar för sin egen utveckling. Detta behöver formaliseras på något sätt, men helst inte bli en del av Leader-grupper eller någon annan slags EU-finansierad projektverksamhet. Jag är rädd att det då får en alltför byråkratisk överbyggnad och att det får det kortsiktiga projekttänk som i mycket präglar den nyckfulla gemensamma jordbrukspolitiken inom EU. Huvudsyftet ska ju vara att stadigvarande ta ner demokratiskt beslutsfattande i landsbygden på en lokal nivå.

  • Acceptera och förstärk landsbygdernas olikheter
Sveriges landsbygder borde alltid beskrivas i plural. Med alla naturgivna, demografiska och andra förutsättningar finns det verkligen en mångfald av olika bygder. Visst borde dessa få utveckla sig på olika sätt istället för att tro på fortsatt storskalighet. Nuvarande landsbygdsminister Bucht för till exempel fram förslaget på att etablera lärcentra ute i landsbygderna. Detta är återigen ett exempel på att försöka sätta något slags storskalighets-lösning på en mångfald av bygder. Bättre att människorna i våra landsbygder själva får söka sig till universitets- och högskoleutbildningar. Kunskapen tar de sedan med sig till landsbygder som är attraktiva att leva och verka i.


Olof Enghag
Trackback Link
http://www.gronomstart.nu/BlogRetrieve.aspx?BlogID=11140&PostID=666425&A=Trackback
Trackbacks
Inlägget har ingen trackback.