Grön Omstarts Blogg

Grön Omstart kommer här att driva en blogg med aktuella gröna frågeställningar. Detta för att komplettera de diskussioner som finns i vår facebookgrupp. Här finns plats för de frågor som kräver mer utrymme. Ett perspektiv, en frågeställning, ett resonemang… Vi tar emot bidrag till bloggen, men ser gärna att texterna knyter an till att problematisera gröna utmaningar och utgår från en grön samhällsanalys. Texterna kan gärna skapa eftertanke, idéer eller debatt. Blogginläggen kommer att länkas in på Grön Omstarts forum för debatt. De kan även användas i marknadsföring för att sprida gröna tankar, främst då på Facebook och twitter.

Lena Wallin- Hur kommer vi att påverkas av att arter försvinner? - blog post image

Lena Wallin- Hur kommer vi att påverkas av att arter försvinner?

Grön Omstart - lördag, maj 12, 2018
Posted ago
Lena Wallin / biologisk mångfald / natur

Lena Wallin- Hur kommer vi att påverkas av att arter försvinner?


Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag. Samtidigt pågår nu vad som kallas för den sjätte massutrotningen. Det borde leda till ett ramaskri, men tystnad härskar istället. Här finns inga vallöften, inte heller är det något större samtalsämne bland folk. Att detta är en katastrof, är tydligen för många svårt att förstå.

Vart tog vår förståelse vägen för de intrikata samband som naturen har och våra band till detta? En kortfattad förklaring är att de två sista århundradena har gett oss en enorm teknisk och kulturell utveckling som möjliggjort ett gott liv utan att vi själva odlar eller producerar något. Stadsliv är normen och antalet människor på landsbygden har blivit allt färre. Det går idag att hitta varor i staden som kommer långväga och vars produktionsförutsättningar vi inte vet något alls om. Det handlas fläskfilé, zuchinni, kryddor, kläder och möbler. Allt baserar sig på vad naturen ger.

I och med att den stora delen av befolkningen inte längre varken ser eller arbetar med matproduktion, eller lever nära naturen, så har vi tappat kunskap om naturens och ekosystemens betydelse för vår välfärd. Vet vi vilken mat som behöver pollinerare? Vet vi var humlan bor? Eller vad nyckelpigan gör för oss? Hur många låter insektsätande svalor ha kvar sina bon? Hussvalan är numera på rödlistan som sårbar. Det är en sida av massutrotningens effekter. Att arter slås ut som vi behöver. Till det kommer att endast ett fåtal av oss, ägnar en tanke till sambandet mellan fläskfilén och grisen när maten tillagas. Ska vi kalla detta för att vi förfrämligats till våra rötter?

Vad ger denna massutrotning av arter för konsekvenser för oss? Att ekosystem och ekotjänster rubbas skrivs det mycket om. En del av det, tar upp att vi t.ex. riskerar förlora naturens lösningar till läkemedel. Allt görs ändå kemiskt? Idag, i ljuset av antibiotikaresistensen, märker vi att forskare faktiskt tittar åt växt- och organismhållet för att hitta nya medel. Bakterier, svampar, havets mikroorganismer till genomgång av äldre medicinalväxter. Enligt WHO förlitar sig även cirka 80 % av alla människor sig på jorden fortfarande på traditionell naturmedicin på grund av ekonomiska och kulturella orsaker.

Massutrotningen liksom klimatförändringarna väcker moraliska frågor om vår rätt att dominera en planet och förstöra livsmiljöer för andra arter. Med tanke på att bägge frågorna behandlas nästan identiskt, som det stora frånvarande samtalsämnet, ligger det nära tillhands att även här se förfrämligandet till naturen.
Och det bidrar ju helt klart, att det är svårt att se vad som händer med vår natur om man lever sitt liv bland asfalt.

Så vi har konsekvenser som att vi fördärvar ekosystem med alla dess tjänster, från pollinering, vatten, mat till kläder och mediciner. Men om vi löser det, vad händer då?
Vi fixar medicin på annat sätt, forskar fram tåliga matgrödor, skapar drönare som pollinerar… Vad händer sen?


Med alla arter som försvinner, så kommer en stor del av naturens lösningar på problem också att försvinna. Härifrån har vi tagit en mängd inspiration. Lösningar som t.ex. kardborrebandet från kardborren till hur tysta höghastighetståg ska konstrueras från kungsfiskaren. (Biomimicry) Hur kommer vi att få idéer till hållbara lösningar i framtiden? Vilka går vi miste om när arter dör ut?

Vår kreativitet visar sig även på design-, kultur- och konstområdet.
Otaliga är de tapeter som fått mönster från naturen, poesi som inspirerats av naturens gång eller musik som tillkommit med naturens ljud som regn eller fågelkvitter. Mängden av fotografier på nätet av djur och natur, solnedgångar, vatten i rörelse, fjärilar, fåglar, stora kattdjur…. är överväldigande. Här ser vi bevis på hur vi hämtar kraft, inspiration och drömmar från naturen. Hur klarar sig ett mänskligt psyke om drömmar och inspiration försvinner? Och vilket värde har drömmarna i sig?

Vår empatiska förmåga har i forskningen visat sig stå i relation till kontakten med natur och djur. Barn som har fått umgås med djur har en större empatisk förmåga gentemot djur, men denna förhöjda empati visar sig även i kontakten med människor. Omvänt visar det sig också att våld mot djur lätt kan övergå i våld mot människor. En minskad kontakt med djur och natur kan därför på sikt medföra ett förändrat empatiskt beteende. Det är inte någon händelse att bland ekotjänsterna som räknas upp finns rekreation, reflektion, kognitiv utveckling och andlighet.

Vår kultur har delat upp verkligheten i att vara ”en person” eller inte vara det. Gränsdragningen går vid att vara en människa eller ej. Många är vi som har barndomsminnen av att ha umgåtts med djur, där vi befunnit oss i en kontakt som vi upplevde självklar. Senare i livet lärde vi oss att se skillnad på oss och de andra. Resonemanget och termerna känns igen och förföljer oss in i vårt samhällsbygge, där distinktionen mellan grupper har blivit en självklarhet. Vi och dom andra.

Det sägs att när ett språk försvinner, så ökar vår enfald. I så måtto att varje språk har ord som inte är direkt översättningsbara till ett annat språk. Språket är en bild av den miljö och kultur det befinner sig i. Ord för fenomen just där, försvinner och därmed beskrivs inte fenomenet längre. På så sätt är ett språk viktig för vår mångfald och förståelse för livsvillkor. På samma sätt kan man resonera när drömmar och inspiration försvinner. När synintrycken skärmas av och naturens mönster inte har samma mångfald. Kan vi kalla det för att naturens språk går förlorat? Kommer vi att anpassa oss och i så fall hur? Kan vi må dåligt av att allt likriktas till de arter som klarar omställningen? Våra hjärnor behöver stimulans, även om behoven individuellt ser olika ut. Ger stadsmiljön oss denna variation? Miljöer påverkar så klart våra beteenden och skapar i förlängningen helt nya sådana. Har vårt flyttande från landsbygd till stad redan påbörjat den resan, när tystnaden om denna enorma utrotning tar överhanden?

Jag tror alla idag har lagt märke till att de saknar något som de la märke till tidigare. En blomma, en fågel… Och visst svider det av saknad, för samtidigt försvinner en del av våra minnen. Våra minnen baseras sig ju även på dofter, färger och ljud. Är det inte dags att börja fundera på hur vi kommer att påverkas när omgivningen blir allt mer enahanda?


Av Lena Wallin 

Redaktör, kommunikatör,bloggare, debattör och administratör på Grön Omstart


Trackback Link
http://www.gronomstart.nu/BlogRetrieve.aspx?BlogID=11140&PostID=671516&A=Trackback
Trackbacks
Inlägget har ingen trackback.