Grön Omstarts Blogg

Grön Omstart kommer här att driva en blogg med aktuella gröna frågeställningar. Detta för att komplettera de diskussioner som finns i vår facebookgrupp. Här finns plats för de frågor som kräver mer utrymme. Ett perspektiv, en frågeställning, ett resonemang… Vi tar emot bidrag till bloggen, men ser gärna att texterna knyter an till att problematisera gröna utmaningar och utgår från en grön samhällsanalys. Texterna kan gärna skapa eftertanke, idéer eller debatt. Blogginläggen kommer att länkas in på Grön Omstarts forum för debatt. De kan även användas i marknadsföring för att sprida gröna tankar, främst då på Facebook och twitter.

David van der Spoel - Hållbarhet utan skygglappar - blog post image

David van der Spoel - Hållbarhet utan skygglappar

Grön Omstart - fredag, oktober 06, 2017
Posted ago
David van der Spoel / bioekonomin / ekosystem

Hållbarhet utan skygglappar


Hur ska vi nå fram till ett långsiktigt hållbart samhälle? Svaret beror såklart på vem du frågar. Enligt skogsindustrin och LRF så ska vi ersätta fossila bränslen med skogsbränslen och bygga i trä istället för betong. Vi ska ersätta vår befintliga ekonomi med en ”bioekonomi”. Regeringen och de flesta politiska partier har nappat på idén och sjunger dess lov: Allt vad man kan göra av olja kan man också göra av skog. Jag vill därför öka den bioekonomiska delen av svensk ekonomi och jag ser stora potentialer” säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg. Och visst låter det bra om allting är förnybart? Sanningen är ju att miljöorganisationerna har drivit på ”förnybart” och ”cirkulär ekonomi” under decennier. Men som så ofta sitter djävulen i detaljerna.


Hur definierar vi ”hållbarhet”, till exempel? Det räcker inte att bara beakta hur saker och ting påverkar klimatet. Johan Rockström med flera har åskådliggjort de olika ekosystemens gränser, även om det är svårt att definiera gränserna och att mäta allt med stor noggrannhet. För den biologiska mångfalden (förlust av arter och genetisk variation) och för fosfor- och kvävekretsloppen (som används för mineralgödsel) har gränserna överskridits, medan det är väldigt nära för

klimatet (koldioxidhalten i atmosfären) och förändrad landanvändning (t ex avskogning). Där behövs det stora insatser för att åtgärda problemen.


Forskningen har dock varit återhållsamt i rapporteringen av t ex förlust av biologisk mångfald, varför det nu ser ut som att minskningen kommer att gå fortare än förutspått. Det största problemet är förlust av- och fragmentering av habitat, som gör att särskilt många större djur kommer att dö ut, vilket i sin tur kommer betyda att ekosystem utarmas på alla nivåer. Vad gäller koldioxidhalten i atmosfären som styr jordens uppvärmning rapporterar instanser som internationella energirådet att utsläppen stabiliserats, men koldioxidhalten stiger alltjämt enligt mätningar. Även i Sverige rapporterar regeringen att utsläppen har stabiliserats, men då räknas inte import (eller export) med, eller internationella flygresor. Sådana rapporter inger ett falskt hopp om att läget är under kontroll. Det är det inte.


Termodynamikens andra huvudlag säger att entropin ökar – att oordningen tilltar – i alla spontana processer. När dina cykeldäck slits på vägen släpper det små partiklar som inte går att återvinna. Det innebär att vi aldrig kan få en perfekt cirkulär ekonomi. I praktiken måste vi därför bygga in en buffert i alla våra åtaganden: vi ska aldrig skörda allt på fälten eller i skogen. Men det går inte så bra med det heller. Årets ”overshoot day” inträffade den andra augusti 2017, ett par dagar tidigare än i fjol. Det betyder att resten av året tär vi på de reserver som ekosystemen byggt upp under miljontals år. Eftersom vi i Sverige förbrukar mycket mer resurser än genomsnittet i världen, ligger vår overshoot day någon gång i april.


Åter till bioekonomin. Skogsindustrin vill att vi ska använda skogen till allt: bränsle för att värma våra hus, byggmaterial, papper, råvaror till den kemiska industrin, flytande bränsle och så vidare. Men räcker skogen om vi samtidigt ska värna den biologiska mångfalden? Hur ser det ut globalt? De flesta länder har inte lika mycket skog som Sverige har, och därför kommer dessa länder inte vara lika intresserade av t ex biobränslen till bilar, de kommer att satsa på eldrift istället. Och istället för att använda skogsprodukter för energiändamål bör vi minska energiförbrukningen inom just skogsindustrin som står för drygt hälften av all energiförbrukning i den svenska industrin. Den el som används i pappers- och massaindustrin motsvarar ungefär elbehovet som vi skulle ha ifall alla bilar elektrifierats. Om vi dessutom stimulerar kollektivtrafiken i städerna minskar vi ännu mer på resursslöseriet. Då slipper vi utsläpp från bränslen, buller och farliga avgaser samtidigt som skog kan sparas för att lagra in koldioxid och för att gynna den biologiska mångfalden.

Låter inte det mer genomtänkt än ”bioekonomi” som ursäkt för att fortsätta som om det inte fanns en morgondag?


David van der Spoel, talesperson föreningen Skydda Skogen

Professor i Biologi, Uppsala Universitet.



Vidare läsning:

Snabbfakta om den svenska skogen.

Industrins myter om klimatet och skogen.

Lösningar för hållbarhet utan skygglappar.

Forskning om de planetära gränserna (Stockholm Resilience Centre).

Forskning om effekterna av klimatförändringar (Potsdam, Tyskland).

Trackback Link
http://www.gronomstart.nu/BlogRetrieve.aspx?BlogID=11140&PostID=657583&A=Trackback
Trackbacks
Inlägget har ingen trackback.